Vedeldning
Konsten att elda med vedEn bortglömd konst?
Ni som eldar med ved i panna, kamin eller kakelugn använder ett biobränsle.
Det är bra för miljön om det görs på rätt sätt, men kan vålla stora problem i närmiljön om det görs på fel sätt!
Vi har tagit fram en informationsskrift som vänder sig till dej som tänker elda med ved så du kan ta ditt ansvar och så långt som möjligt förbättra din och dina grannars närmiljö.
 
 
Vanliga misstag vid vedeldning
Veden är inte torr nog
Snåleldning med otillräcklig lufttillförsel
Pannan är av gammal typ
Ackumulatortank saknas
Ett av felen räcker för att ge stora problem. Resultatet blir att veden inte brinner ordentligt och det bildas stora mängder hälso- och brandfarliga tjärämnen, oförbrända kolväten, sot, m.m. En del sätter sig i rökgaskanalen och ökar brandrisken, en del går ut genom skorstenen och förorenar miljön och riskerar din och dina grannars hälsa.
Vad kan hända om du eldar ved på fel sätt?
Betydande utsläpp med stora hälso- och miljörisker för dej och dina grannar
Det kan börja brinna i pannrummet, skorstenen eller i själva huset
Grannarna klagar på störande rök och lukt
Dålig bränsleekonomi
Ved — ett biobränsle
Ved är ett exempel på biobränsle. Då vi eldar med ett biobränsle blir det inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Det beror på att ny skog växer upp och binder in koldioxid i samma takt som ved avverkas och bränns upp. Om man eldar med olja frigör man koldioxid som det har tagit naturen miljontals år att binda in. Naturen har då ingen möjlighet att kompensera för detta utsläpp. Koldioxid är den gas som bidrar mest till växthuseffekten (höjningen av jordens medeltemperatur).
Varför ackumulatortank?
Högre verkningsgrad
Bekvämare tack vare
- färre eldningstillfällen
- mindre vedåtgång
Bättre för hälsa och miljö
Går att kombinera med solvärme eller andra värmekällor
Det är även viktigt att installera en tillräckligt stor ackumulatortank. För en panna av nyare modell så krävs en ackumulatortank på minst 1.500 liter.
Åtgärder
Torr ved
Den ska ha huggits,klyvts och sedan legat på tork under tak minst en vår- och sommarsäsong innan den används, gärna längre. Veden hinner inte bli torr om du hugger vinterns behov under sommaren.
Tillräcklig lufttillförsel
Stryp inte lufttillförseln för att det ska brinna längre. Det ger dålig bränsleekonomi och ofullständig förbränning med utsläpp av farliga ämnen, soteld och lukt som följd.
Miljögodkänd panna/kamin
Byt till en miljögodkänd (P-märkt*) panna/kamin. En investering i miljö, komfort och ekonomi.
Ackumulatortank
komplettera pannan med en ackumulatortank. Nya miljögodkända pannor kräver ackumulatortank för att förbränningen ska bli den utlovade. Gamla pannor eldas också bättre, med minskade utsläppsmängder och bättre ekonomi, om ackumulatortank ansluts.
Snabb upptändning
Se till att upptändningen av pannan går snabbt genom att använda stickor och finhuggen ved.
Lyssna och ta hjälp av fackmännen
För alla ändringar och åtgärder av din värmeanläggning och installation av lokal eldstad (kamin, kakelugn etc) bör fackmannens synpunkter inhämtas. Tala alltid med sotare, kommunens miljö- och byggnadskunniga och din VVS-installatör.
Sotaren eller skorstensfejarmästaren
Kan kontrollera att ändringar och installationer inte medför ökad brandrisk, t.ex. att rökgastemperaturen inte blir för hög för din planerade förändring. Att strunta i sotarens råd och rekommendationer kan naturligtvis vara direkt livsfarligt, förutom att försäkringsskyddet urholkas. Samma råd gäller de råd som sotaren ger i samband med ordinarie sotning.
VVS-installatören
Informerar dig om vilka ändringar och åtgärder på din anläggning som är möjliga och lämpliga.
Kommunens bygg/VVS-inspektör
Upplyser dig om din ändring kräver bygglov eller bygganmälan.
Kommunens miljöinspektör
Hit kan du vända dig med frågor om miljö och hälsa kring eldning med ved och få upplysning om kommunens riktlinjer för vedeldning.
Kommunens energirådgivning
Svarar på dina frågor om olika uppvärmningsalternativ, bidrag m.m.